söndag 19 oktober 2014

Höstlov


Jag älskar lugnet o ron ute på myren. Det är underbart att känna gummistövlarna sjunka ner i mossan o höstkylan nypa i kinden. Vet inte vem som blev mer skrämd, fågeln eller jag som båda nöjt av tystnaden, vi trodde båda att vi var ensamma. Här ute vid åkanten finns friden, och lite tranbär. För att friden ska blir min åker jag hit varje höst, om så bara för ett par timmar. Det är kallt om fingrarna att plocka tranbären nere i den frostbitna mossan. Nån stor mängd bär är det inte fråga om, en dryg halv liter, sen var mina fingrar redo att krama en varm kaffekopp hemma hos svärföräldrarna. Men sen när vinterstormen viner ska vi äta tranbärsparfait o när förkylningen knackar på dörren slänger vi in ett par tranbär o förkylningen brukar vända om i dörren. Medan jag var på tranbärsreatreat var alla barnen ute i skogen med farmor o plockade trattkantareller, så vi avnöjt svampstuvning till kasslern sen väl hemma igen.


Efter en instensiv höst med skolor, dagis o jobb kom höstlovet som ett välkommet avbrott. Konstigt att semestern alltid kommer så lägligt. Vi lämnade hemmet, visserligen bara över en natt men så välbehövligt. En liten Österbottnisk biltur med lite shopping o sen ännu mera shopping tillsammans med familjen kändes helt rätt. En nattlig gäst i vårt hus, familjegudstjänst och te hos goda vänner har verkligen förgyllt vår helg.



Om nån vecka har jag födelsedag o den för tidiga överraskningspresent jag fick av min familj kommer att värma mig länge. Jag har länge tänkt besöka Tapion Lankakauppa, Tapios Garnbutik. Har handlat garn av nämnde Tapio på nätet men inte tagit mig tid att besöka honom, det ligger ju inte riktigt i närknutarna. Nu hade min man vänligheten att ta omvägen via Kauhajoki på väg från bybutiken i Tuuri. Jag gick in, ensam, med de uppmuntrande orden: "Ta tid på dig nu när du är här. Nu ska du se ordentligt!" Och det gjorde jag! Jag "skåda till o me som Essiboa, me händre!" Jag kände på nystan, njöt o bara tog in allt godis som fanns där. Ett paradis för garngalningar! Bestämde mig efter noga övervägande vilka nystan som skulle komma med mig hem. Oj, vad vi ska ha skoj framöver än, mina nystan o jag. (Viskar: Okej då, det blev 23 nystan...) Men när jag en gång hade möjlighet, tid o råd var det väl bäst att passa på eller hur??!! Helt klart värt ett besök! Det fanns garn för alla smaker, alla plånböcker o av alla kvaliteter. Underbart, jag är ännu varm i själen av allt garn.




Den senaste tiden har jag jobbat rätt mycket för att officiellt inte ha nåt jobb. En fantastisk tid i mitt liv, med många nya erfarenheter! Jag har stickat o virkat en del mellan alla vardagsbestyr o alla mina olika jobb. Det är också fantastiskt att hinna vara kreativ! Ett par handledsvärmare åt min gubbe, en pyttipannasjal o ett par sockor bokförs som färdiga. Har haft en lång sock-stickar-paus, men nu är jag på gång igen. För närvarande ligger en halstub på stickorna. Det kan hända att den åker utomlands tillsammans med Hoppets Stjärna. Några par barnsockor ska åtminstone resa med dem.

Ps: Är lycklig över ett inköp i stora shoppingpalatset. Inte det dyraste inköpet, endast 3;95, men jag blev lycklig över att hitta en klippdocka. Typ en sån som jag hade när jag var liten. Den har jag nu introducerat för dottern och jag tror jag är snäppet lyckligare även om hon direkt tog den till sitt hjärta. Ds.


2 kommentarer:

  1. Fortfarande tycker jag synd om barn som måste äta svamp! Svamp är sånt som ekorrar kissar på!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min man är nog beredd att hålla med dig, men faktum är att barnen både gillar att plocka och att äta svamp! Min svärmor har lärt mig gilla trattkantareller. Och det är gott, smörstekta med grädde...

      Radera