söndag 23 mars 2014

Mycket på gång

Jag tycker lite synd om er som halkat in här... Jag har våndats över min blogg de senaste dagarna. Mest för att jag inte har tid att formulera mig som jag egentligen vill. Jag har inte tid att skriva o då blir inte mina texter som jag vill. Det gör mig aningen frustrerad. Livet rusar på i hundra knyck o för att skriva behöver jag inspiration. Inspiration kommer inte på beställning när du plötsligt har en kvart att kunna skriva lite. Sen har jag också våndas över vad jag vill med min blogg. Den är ju liksom inte nischad som en tydlig stickblogg, inte heller en mamma blogg. Jag söker fortfarande min stil. Jag stickar mycket, men inte tillräckligt för att kunna blogga enbart om det. Jag skulle kunna skriva långa inlägg om mina barns förehavanden o vårt liv i stort, men jag är inte säker på att jag vill dela allt det med hela världen. Jag läser ju, som sagt, inte bloggar själv. Jag halkar in på nån i bland, när jag letar nya mönster o förundras över hur fina bloggar det finns. (Och hur många halvfärdiga o onödiga bloggar det finns...) Men jag är nådig med mig själv o inser att jag för det mesta gör viktigare saker i livet än att blogga. Men jag ska ge en liten rapport från vår horisont.

Jag är på rätt ställe i livet just nu. Jag är mamma och hustru, först o främst. Sen är jag vårdbiträde o vän. Sen kan man lägga till taxichaufför, psykolog o kock, städare o klädvårdare...osv. Jag var här i veckan på en läkarkontroll, som för övrigt borde ha gjorts för nåt år sen. Eftersom jag känt mig kärnfrisk har jag inte tänkt på att jag borde gå på årliga kontroller för att jag, som stora delar av min släkt, äter en liten dos blodtrycksmedicin. Doktorn kunde bekräfta det jag känt. Jag är i sällan skådat bra skick, bortsett från min kondition då kanske. Mina blodprov var näst intill perfekta, jag kunde rama in dem, tyckte doktorn. Skönt, för god hälsa är ingen självklarhet!

Mellanbror ska få tandställning, vilket är helt väntat. Stackarn får sitta i tandläkarstolen en del framöver då nån tand måste dras bort o de övriga fås i nån sorts ordning. Lilla syster säger sig vilja bli tandläkare när hon blir stor så hon är ivrigt med o tittar på allt som görs. Tur, för hon får lov att följa med till tandkliniken en hel del då vi har rätt många tider att passa där de närmsta veckorna.

Jag inser att storebror blir stor, då han kom hem med lapp från skolan att skolkuratorn från högstadiet varit på besök o berättat om livet i Sursik. Det är som det ska vara! Han är redo för högstadiet, det börjar bli dags! Kompisar o fotboll, life on internet, och pratar i förkortningar som jag bara kan ana mig till vad de betyder!

Måste skryta lite ändå: Hon håller på att lära sig cykla, på riktigt, utan stödhjul. Inte ens tre år fyllda o cyklar med fin balans ner för backen på is o snö. Så träningsvillig o målmedveten. Ja, jag vet, hon har ingen hjälm. Hinner inte riktigt med alla gånger... Hon ser så upp till sina bröder o ska göra: "Som Ijip!" Snart cyklar hon på bakhjulet också om jag känner henne rätt.


Min man o jag står snart i beråd att byta vaktpost i hemmets härd. Efter påsk stannar han hemma. Han är så väl förunnad att stiga av ekorrhjulet o "bara" vara hemma. Ha! Nä, han vet vad han ger sig in på. Han har varit hemma ett par månader med sönerna också när de var små. Det ÄR tvätt, disk, matlagning o rättskipning, men det är också en vila från jobbansvar, ett annat tempo o framför allt mycket kramar! Jag har följt mitt hjärta o har fått den äran att jobba som vårdbiträde under sommaren. Jag kan cykla till jobbet o jobbtempot är ett annat än jag är van med från tidigare vårar. Ska bli en spännande utmaning som jag ser fram emot. Jag har ju blivit lite varm i vårdarkläderna under vintern, så jag tror det blir hur bra som helst.


Jodå, jag stickar, hela tiden. Det hinner jag nån minut nu och då. Många projekt på gång, som vanligt. Jag har totalt snöat in på sjalar. Det är liksom min grej! Den till vänster är i ett mönster jag stickat många gånger, den till höger är ett experiment. Har nu letat runt på nätet efter kantspets o tror mig ha hittat den. Men de här två ligger mest o väntar på sin tur just nu, för jag stickar på ett projekt som inte tål fotografering i detta skede. Ni ska få se det sen o då ska det bli ett riktigt stickblogg inlägg, "How-to-do" med bilder steg för steg! 

1 kommentar:

  1. Bäst är det då du känner att du bloggar för din egen skull, inte för läsarna. Då är inläggen äkta, roliga att läsa och genuint intressanta. Det är inte antalet inlägg som är det relevanta utan att skrivaren skriver då hon vill skriva.

    SvaraRadera