torsdag 22 januari 2015

Långbord, vattkoppor o pimpade bananer

Just nu finns det många saker jag gläds över. Jag försöker välja glädje! Det är alltför lätt att missa många små glädjeämnen när vardagen rusar på. Det finns mycket smått att glädjas över! Sen finns det saker att irritera sig på, som till exempel att den här datorn där detta skrivs, för länge sen passerat bäst före datum och fungerar på nåder. Hade jag haft ett par extra hundralappar i min plånbok hade jag köpt en ny för länge sen... Om datorn nu sammarbetar åtminstone en stund till ska jag dela tre glada saker med er en helt vanlig sketen torsdag. (Trots att bildöverföringen inte verkar fungera just idag...)

A: LÅNGBORD
Äntligen, äntligen, har vi fått oss ett nytt matbord! När vi flyttade in här för snart tolv år sen behövde vi ett nytt köksbord. Hittade inget som passade så där jättebra till vårt smala lilla kök, så vi bestämde oss då i för att köpa billigaste billiga bord för att ha ett bord. Så kunde vi i lugn och ro leta ett bättre direkt bara vi flyttat in. Vi har använt billiga bordet i snart tolv år...
Den senaste tiden har det blivit ohållbart på fler sätt. Billigt billiga bord håller inte i tolv år, det har vågat rejält i mjölkglas och kaffekoppar när bordet stått på vingliga ben. När vi flyttade hit bestod barnaskaran av ett stycke två åring och vi rymdes bra runt det lilla bordet.
Nu är den permanenta barnaskaran utökad till tre stycken... Den lilla tvåringen är nu en bredaxlad tonåring och mängden mat som ska rymmas är till volymen rätt mycket mer. Lägg därtill att här i vårt lilla kök passerar extra barn och kompisar i rätt stor omfattning. Vi är många runt bordet i bland. Det är så vi vill ha det och köket är hemmets hjärta enligt mig!
På julafton beklagade jag mig en aning då mor och far trängdes runt nämnda bord tillsammans med oss och kaffekopparna. Vi har letat bord, men inte ännu hittat det där långa smala bordet som kunde rymmas i vårt kök. I samma veva satt min far och undrade vad han skulle ha som vinterprojekt. Pigg pensionär som han är, har han svårt att sitta och rulla tummarna. -"Men jag kan ju snickra ett, sa han, det är ju lätt fixat..." Våra önskade mått tog han med sig i skallen då på julafton, papper är överskattat om man är van att snickra. I går ringde han och sa att bord och tillhörande långbänkar var leveransklara! Min far är en handlingens man. Han fick sitt januari projekt och vi fick vårt bord. Vi kunde genast konstatera att det fyller sin funktion. Vi var åtta runt bordet när vi invigde det i går kväll och till min glädje ryms nu även en liten blomma tillsammans med bullarna och saften! Mycket tacksamma och glada!

B: VATTKOPPOR
På 2006 då vår äldsta gick i förskolan hade han vattkoppor. Lillebror stökade undan sina på samma gång och jag har flyktigt tänkt på att vi har dem att vänta på med lillasyster. För de kommer, mer eller mindre lägligt. I mellandagarna skulle vi träffa mina systrar och strax före vi åkte ringde syrran och meddelade att de kan bli hemma om vi är rädd för vattkoppor. Hon hade precis upptäckt prickar hos sina killar. Perfekt, enligt oss, bring them on! Bättre att stöka undan dem då hon är liten. En person i detta hus var femton när HAN hade vattkoppor och det var inget att rekommendera. Ju äldre patient, desto värre plåga, verkar vara melodin för vattkoppor. Kusinerna hade kramkalas och på dagen två veckor senare fick dottern prickar. Låter knasigt att vara glad att hon blev sjuk men jag är det. Nu är de över och vi slipper dem. Hon har ju varit extremt frisk sen hon landade i detta land och i sin familj. Tre dar under den tid hon varit hos oss har hon haft nåt som kan kallas feber, varav två dar kan räknas som vaccinreaktioner. Så en vecka vattkoppor var bara välkomna.

C: PIMPADE BANANER
Med barn i huset händer det saker hela tiden. Saker man inte vet om man ska skratta eller gråta åt. Så det är bättre att skratta! Det är bråk, allmänt trots, tjat o gråt. För att liva upp den grå vardagen kan man äta våfflor en vanlig torsdag lunch bara för att man är ledig och har tid att steka och äta våfflor. Man kan dansa lite medan man viker kläder, the neverending story... och man kan pimpa bananer med bläckpenna bara för att det är så fullständigt onödigt. Det är på nåt sätt mer roligt att äta en banan där det står "Do Not Eat Banana" på skalet... Det är bra för en seg 40+are att ha tonåringar i huset mellan varven, man måste bara lära sig att inte ta allt så gravallvarigt. Mer glädje åt folket!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar