torsdag 19 mars 2015

Rapport från ett shopstop


Jag kan meddela att mitt fasteprojekt: att inte köpa garn, har gått oväntat smärtfritt. Testade mig själv idag. I väntan på att sonens fotbollsträning skulle bli klar hade jag några minuter över i grannbyns allt i allo handel. Ni vet där man kan fynda, verkligen fynda garn för en euro nystanet om man har lite tur. Jag klarade utan besvär av att bara titta som bysborna gör där i Esse. Jag klämde lite på ett par nystan men kunde gå därifrån utan att harmas det minsta. Kvar lämnade jag ett underbart rosa bomullsgarn som jag normalt skulle ha handlat utan att ens tänka.

Det här shop stoppet inspirerar mig. Tanken på att leva enklare har inspirerat mig länge. Jag är överlag extremt befriad från allt som kan kallas: shoppinglusta. Född utan det! Skulle aldrig tänka tanken att gå i butiker och kolla kläder utan att behöva nåt. Varken kläder eller inredning intresserar mig! Som kvinna lite udda! Jag shoppar helt enkelt inte mer än jag måste. Under vissa tider av livet har detta varit helt nödvändigt eftersom våra livsval gjort att den ekonomiska situationen stundvis varit rätt tajt. Mat sparar jag dock inte på. Men ibland kan jag oberoende av årstid eller ekonomisk status, få för mig att inte handla mat förrän det är absolut tomt i skåpen. Det roar mig att se hur mycket jag kan få till när allt egentligen är slut. Barnen suckar när de öppnar kylskåpet som gapar tomt, men jag säger att jag har bestämt mig för att inte handla förrän fredag... Jag kokar soppa på en spik och den pizza jag gjorde under ett sånt ryck rankas fortfarande av familjen som den bästa jag gjort. Men jag kan nog inte göra en sån igen för jag minns inte vilka rester jag använde som fyllning.

Jag läser, som tidigare skrivet, sällan böcker. Nu har jag faktiskt läst ett par på raken. Efter Evangelium enligt Marcus Birro, fortsatte jag med Majvor Nyholms Afrikanska ögonblick. I enlighet med mina tankar kring att konsumera mindre föll mina ögon jag Shop Stop på bibban. Tanten i den boken är mycket mer radikal än jag. Ett par veckor utan garn o godis är en fjärt i nordanvinden jämfört med den här damen som bestämmer för att inte köpa nåt extra under ett helt år. Från att ha shoppat rätt ohejdat till ingenting. Boken är en rapport från året utan shopping. Läsvärd!

Nu läser jag, i enlighet med mina nya intressen, en gullig liten bok om Sjukhuskatten Oscar. En katt som jobbar på ett demensboende.

Ps. En väninna som inte visste av mitt garn köp stop ringde häromsistens och sa att hon hittat garn åt mig på loppis och hon ville ge mig det hon hittat. Så fick jag helt plötsligt en påse med underbart garn! Och jag vet vad det ska bli... Ds.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar